Förslaget går ut på att använda ryska tillgångar som säkerhet för nya EU-emitterade obligationer för att finansiera ytterligare överföringar till Ukraina. Det centrala problemet: man kan inte ställa säkerhet för något som inte är ens eget. Till och med den lettiska tjänstemannen och GD FISMA medgav att tillgångarna inte är EU:s egendom och aldrig kommer att bli det. Detta gör planen ohållbar: investerare kommer inte att lita på obligationer som backas upp av tillgångar som EU inte äger och som kan tvingas återlämnas till Ryssland. Under utfrågningen kom det verkliga erkännandet: medlemsstaterna själva skulle vara de enda verkliga garantierna för denna skuld. I själva verket är det inte Rysslands pengar som står på spel, utan EU-skattebetalarnas.
Rada Laykova, ledamot av ESN-gruppen och ECON-utskottet, beskrev utfrågningen:
“Retoriken om att ‘mobilisera’ tillgångar och moraliska appeller om Rysslands överträdelser döljer sanningen. EU försöker lura parlamentet och allmänheten att stödja euroobligationer i förklädnad – något som uttryckligen är förbjudet enligt EU-fördragen. Dessa instrument skapar gemensam skuld mellan medlemsstaterna, vilket är förbjudet även för EU:s egen användning. Nu är planen att emittera dem inte för Europa, utan för Ukraina, en av de mest ökända korrupta staterna, där tidigare medel försvann inom några månader.”.
Detta är inte ‘solidaritet’, utan ett öppet rån mot européerna. Medborgarna skulle få bära hela skuldbördan, samtidigt som de vilseleds att tro att frysta ryska tillgångar skulle skydda dem. Verkligheten är att detta inte handlar om Ukraina eller Ryssland, utan om att kringgå EU:s regler och påtvinga förbjuden gemensam skuld. Den påstådda ryska säkerheten är bara rök och speglar.
Vi får inte tillåta att parlamentet manipuleras till att rösta för att stjäla sina medborgares framtid.’
