I centrum står planer på ett “Europeiskt centrum för demokratisk motståndskraft”, ett europeiskt nätverk för faktagranskning samt generöst stöd till så kallade “pålitliga medier” och ett “europeiskt nätverk av influencers”.
Christine Anderson, ledamot av Europaparlamentet för ESN-gruppen, kommenterade:
“Något sådant hör inte hemma i en fri demokrati. Det är inget nytt att EU klamrar sig fast vid – och utvidgar – ett omfattande system med subventioner till icke-statliga organisationer och organisationer i det civila samhället som ansluter sig till EU:s officiella agenda, vilket gör dem direkt ekonomiskt beroende av kommissionen.
Dussintals skandaler kring olaglig finansiering av icke-statliga organisationer har uppenbarligen inte hindrat EU från att utnyttja det civila samhället för sina egna syften. Icke-statliga organisationer förvandlas till GONGO:er – regeringsorganiserade icke-statliga organisationer, precis som i Kina.
Alla dessa åtgärder syftar till att politisera det som kallas det civila samhället. När staten betalar dem som bestämmer vad som är sanningen är det inte demokrati; det är styrd allmän opinion.
I Bryssel talar man om att ‘skydda demokratin’ – men vad man egentligen menar är att skydda sig själv från demokratisk mångfald i åsikter. Den som försöker utöva politisk kontroll över medier, plattformar och influencers förstör just de grundvalar som man påstår sig försvara.
Med detta program utnämner kommissionen sig själv till Europas högsta sanningsdomare – från faktagranskning och valövervakning till främjande av ‘korrekt’ innehåll.
Detta är ideologisk självstärkning – ett europeiskt sanningsministerium i motståndskraftens namn. Men demokratin behöver inga skyddsmurar; den behöver frihet och livlig debatt. Den som försöker skydda demokratin från folket håller i själva verket på att riva ner den.”
