Sudan-konferensen i Berlin den 15 april samlade regeringsrepresentanter, internationella organisationer och icke-statliga organisationer för att tillhandahålla nytt humanitärt bistånd till det inbördeskrigshärjade landet. Ett finansieringsgap på 2,2 miljarder euro skulle täckas; den tyska regeringen lägger nu den största delen av de utlovade medlen på de tyska skattebetalarna: Utrikesminister Johann Wadephul utlovade 212 miljoner euro vid toppmötet. Marc Jongen, ledamot av Europaparlamentet och talesperson för utvecklingspolitik inom AfD-delegationen, uttalade:
“Med 29,1 miljarder euro år 2025 har Tyskland nu blivit världens största givare av utvecklingsbistånd – efter de drastiska nedskärningarna i det amerikanska USAID-programmet. Av de 522 miljoner euro som Europeiska kommissionen och medlemsstaterna redan har utlovat till Sudan för 2025 bär Tyskland den största bördan. Dessa utbetalningar sker till stor del genom NDICI-instrumentet, med en total volym på nästan 79 miljarder euro för perioden 2021–2027 – utan tillräcklig demokratisk kontroll och mätbara framgångskriterier. Det är fortfarande helt oklart hur stor del av de utlovade beloppen som faktiskt når den lokala befolkningen för att tillgodose grundläggande behov och hur mycket som hamnar i fickorna på korrupta icke-statliga organisationer och krigsherrar. Europeiska revisionsrätten har upprepade gånger kritiserat bristen på insyn i EU:s utvecklingsbistånd, särskilt de icke-statliga organisationernas roll, men ändå har inga robusta kontrollmekanismer eller strängare tilldelningskriterier införts.
Mot bakgrund av den ekonomiska krisen och förlusten av hundratusentals arbetstillfällen till följd av avindustrialiseringen i Tyskland är en sådan överföring av miljarder utomlands fullständigt oansvarig. Den tyska regeringen får inte fortsätta att agera som världens betalningsmästare. I stället måste allt ytterligare engagemang från Tysklands och EU:s sida inom utvecklingspolitiken kopplas till strikta villkor: ett effektivt gränsskydd, konsekventa åtgärder mot människosmuggling och islamistisk terrorism samt fungerande återtagandeavtal för migranter – med ett omedelbart stopp för alla utbetalningar om återtagande av migranter vägras. Under de senaste åren har framför allt den olagliga invandringen till Europa från Sudan ökat kraftigt.
På EU-nivå måste det nu råda fullständig öppenhet, vidtas åtgärder mot korruption och genomföras radikala nedskärningar av alla utvecklingsutgifter som saknar tydliga fördelar – i enlighet med DOGE:s exempel i USA. Europeiska ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen, liksom kampen mot olaglig migration, måste ställas i centrum för EU:s utvecklingspolitik. Den tyska regeringen bör ta en ledande roll på nationell nivå istället för att fortsätta att hälla miljarder i skattebetalarnas pengar i vad som i praktiken är en bottenlös grop i det globala söder.’
