Markus Buchheit, ledamot av Europaparlamentet för ESN-gruppen, kommenterade detta på följande sätt:
“Det som marknadsförs som ett ’Clean Deal’ är bara ännu ett angrepp på vår bransch. Kommissionen bortser helt enkelt från de olika lokala kostnaderna inom EU, bristen på energisäkerhet – särskilt i Tyskland – och den därmed förknippade förlusten av konkurrenskraft för medlemsstaterna.”.
Stödet för centrala klimatmål och en koldioxidneutral industri avslöjar en fullständig förnekelse av industripolitikens realiteter: en EU-omfattande styrning av den ‘gröna’ industripolitiken kommer endast att leda till allvarliga konkurrensnackdelar jämfört med USA och Kina – inte till en minskning av koldioxidutsläppen med 90 procent fram till 2040 eller till en miljon nya arbetstillfällen. Begrepp som minskad byråkrati och nationell flexibilitet är inget annat än tomma fraser i kommissionens jargong.
Utan överkomliga energipriser och suveräna ekonomiska strategier från medlemsstaternas sida kommer det inte att finnas någon globalt konkurrenskraftig industriproduktion i Europa. Green Deal, Clean Deal – det spelar ingen roll vad dessa byråkratiska monstrositeter kallas – de ger bara byråkraterna i Bryssel en känsla av att vara oumbärliga.
Resultaten av sådana dirigistiska modeller kan ses i Tyskland: tack vare ekosocialisterna har Förbundsrepubliken blivit Europas sjuka man. Utsikterna för återhämtning på kort till medellång sikt? Mycket dåliga!”
